Trafikspel

Vi har alla våra olika föreställningar om varför vi BYGGER modelljärnvägar. Du som kategoriserar dig till gruppen som SAMLAR på modelltåg kan förmodligen sluta läsa här. Eller också är det just du som skall fortsätta att läsa för att kanske komma igång och BYGGA så du kan se dina dyrgripar röra på sig i ett landskap istället för att ta upp plats i garderoben, för att någon gång plockas fram för att köras några planlösa varv på den tillfälliga rundbanan på köksbordets vaxduk. Visst är dina modeller värda mer än så?

När jag började planera för Vestra Wetterns Järnväg, för lite mer än 25 år sedan, fanns hela tiden tanken att det skulle bli en bana som skulle omfatta följande:

Tidsepok: någon gång mellan 1955 - 1960

Tydlig koppling till Västergötland och Skaraborg. 
Igenkännbara byggnader - scratchbyggda - från samma region.
Lok och vagnar från byggsatser - i vissa fall märkta med VWJ, andra med SJ och eller HSJ/VGJ. Detta för att kunna bakdatera trafiken till före 1948 om så önskas. 
Landskap: Relativt öppet jordbrukslandskap men med vissa täta skogspartier. 
Tre stationer där en av dem - Rödesund - skall vara övergångsstation mellan privatbanan och statsbanan. I Rödesund finns också en hamn med livlig godstrafik och omlastning mellan järnväg och sjöfart. 
Banans huvudsakliga transportuppgift är gods i form av kalk, jordbruksprodukter, timmer, trävaror och viss styckegodshantering till och från de lokala småindustrier som finns utmed banan. 

I Snärtan fanns en kort lastkaj utan lasthjälpmedel samt ett litet godsmagasin.
Det var stundtals trångt och bökigt då vagnar skulle växlas ut eller in
 till kaj och/eller magasin.

Godsvagnsbeståndet består huvudsakligen av öppna vagnar av typen I, N och O samt en del slutna vagnar med huvudlittera G och för kalktransporterna, täckta specialvagnar littera R.

Kalkvagnar littera R till eller från Snärtan, eller ev. Ebbetorp - alltid svårt att
avgöra om täckta vagnar är lastade eller tomma.

Begreppet ”Modelljärnväg” transformerades under mina år i Skövdesällskapet och uttrycket Järnvägsmodell blev mer och mer frekventerat av alla inblandade i bygget av WNJ-banan. Så, när mitt eget bygge startade ville jag i första hand ha ett snyggt landskap med trovärdiga och igenkännbara västgötakåkar i RÄTT skala. I detta landskap och genom dessa samhällen skulle det också gå en smalspårig järnväg - Vestra Wetterns Järnväg. 

Snart 25 år senare är stora delar av idéerna genomförda och två av de tre stationerna är hyfsat detaljerade. Återstår gör samhället Rödesund som är centralorten och den största stationen av de tre. Således är Rödesund också den station som genererar mest vagnslaster och godstrafiken är stundtals intensiv. Ännu så länge är trafikspelet bara ett teoretiskt resonemang men inspiration och utformning kommer att ske med vagnskort och ett enkelt ordergivningssystem; det gäller ju att veta när behov finns, vart vagnar skall skickas och till vilka spår de skall växlas in. För att detta skall löpa smidigt så måste tåget växlas ihop så att så få tågrörelser behöver göras på stationerna, allt för att hålla tidtabellen och undvika förseningar. 

Det skall också finnas plats i ordinarie tåg; att anordna extratåg var dyrt - personalkostnader och driftskostnader motiverade sällan intäkterna för några extra vagnslaster (jodå, man kunde räkna även på 1950-talet). Fast det klart, det beror ju på vem som frågade.  

På VWJ kan alltså trafikflödet se ut så här:

Ebbetorp - Snärtan - Ebbetorp: Vid behov, utväxling av av tomma kalkvagnar mellan de båda kalkbrotten.

Ebbetorp - Snärtan - Rödesund: Lastade kalkvagnar för lossning och omlastning i Rödesunds hamn. Tomvagnar i retur efter lossning.

Ebbetorp - Snärtan - Rödesund: Öppna vagnar med massaved/sågtimmer för lossning och omlastning i Rödesunds hamn eller vid frilastkajen Rödesund. 

Ebbetorp - Rödesund: Öppna och slutna vagnar med gods från Holmbergs Snickeri och Ebbetorps Mek. AB (jordbruksmaskiner)

Rödesund - Ebbetorp: Öppna vagnar med Kol och koks till Västsvenska Kolimporten AB.

Rödesund - Ebbetorp: Öppna vagnar med ädellövträ till Holmbergs snickeri AB

Rödesund - Ebbetorp: Slutna vagnar med diverse varor för inväxling till magasinet.

En hel del styckegods levererades stundtals till Ebbetorp som efter
lossning förvarades i stationens godsmagasin. 

Rödesund - Snärtan: Slutna vagnar med diverse varor för inväxling till magasinet
I Rödesund förekommer också en hel del omlastning mellan normalspår och smalspår, i första hand styckegods som anländer i slutna vagnar. 

Även vagnar från privata företagare lastas i Rödesund. En hel del skrot hanteras men detta skickas med normalspåriga O-vagnar till Gotthard Nilsson i Skövde.

Ungefär så här funderar jag kring tågrörelserna på banan. Visst kan jag bara sitta och köra en motorvagn fram och tillbaka mellan Ebbetorp och Snärtan eller växla omkring några vagnar med en Z4p på bangården i Rödesund men att köra med tågen blir så mycket roligare om vagnarna och tågen har en bestämd destination eller ingår i ett omlopp (person- och postvagnar). Det tror i alla fall jag. Sedan återstår att se om det blir som jag har tänkt. Detta är i alla fall en början.